livetmellankorochglamour.blogg.se

Vardagslyx! Ett ord som betyder olika saker för olika människor. För några år sen var vardagslyx för mig att fixa barnvakt mitt i veckan och åka på en fin restaurang och äta middag för ett X antal tusen kronor, att kunna bränna en hel "Svenssonmånadslön" på ett par timmars shopping eller på en kväll på krogen, och sen sippra svindyr Champange på nån stängd efterfest med några av västkustens "finaste" (läs rikaste) män. Idag Har jag unnat mig vardagslyx, en HELT annan form av vardagslyx, och mina vänner från förr som tror att jag tappat all vett och sans när vi bytte väskustliv mot "orrepinnabygdliv" kanske ska sluta läsa nu.

 

Det här är vardagslyx för Theresa 2012. Att be de 2 äldsta döttrarna att ta en barnvagnspromenad med en nymatad bebis medan jag slinker in i solariet en stund och drömmer mig bort. Bort från bajsblöjor, bebisskrik, stökiga rum, konstant vadskalljaglagatillmiddagsångest och baljvis med vikt tvätt som jag väntar på ska gå in i garderoben av sig själv. Där ligger jag, på en solstol i en 30gradigt Thailand med ett glas iskallt vitt vin i handen och tittar ut över de blå havet. Inga "hängtuttar" , gravidmage eller apelsinlår eller rumpa heller för den delen. När jag har druckit upp mitt glas vin kommer en trevlig kille med bar överkropp och byter ut det tomma glaset mot ett nytt. Det kommer inte en droppe regn på hela dagen och när det blir för varmt för att sola så tar jag mig en simtur och sen solar jag igen, mer perfekt tillvaro än så har kan man nog inte få, och så...KLICK!!!! Jag vrider huvudet mot solariets display och konstaterar att soltiden och därmed oxå semestern är slut. På solariets display står det med stora bokstäver FAN ( vilket står för fläkt på engelska) men det är lustigt för det är alltid så jag känner när mina 30 minuter av vardagslyx är slut. Jag är dock glad för den lilla tid jag fick och stegar med lätta steg ut till bilen, 10 år yngre, piggare och redo för att ta nya tag i kaospalatset. En helt ny småbarnsmamma! För den som möter mig på gatan så är jag samma person som för en halvtimme sen men inombords så flyyyyger jag. Tänk att så lite kan göra så mycket! vem hade trott det för 3-4 år sen?

 

Jag ska inte sticka under stolen med att ibland när jag sitter i soffan i min lilla by och stickar yllestrumpor så saknar jag mitt gamla liv lite. Inte pengarna, männen eller känslan av att vara odödlig, för det har jag lärt mig att leva utan. Mer det sociala livet, (för det har jag inte lyckats skaffa mig här) att ha någon att dela en flaska vin med och sen ta en fnittrig promenad och diskutera allt mellan himmel och jord. Att ha spelkvällar, Parmiddagar och ha festkompisar, och tokiga tjejjkvällar. Jag vet inte om ni har hört uttrycket "I knit so I don`t kill people" ( Jag stickar så jag inte dödar folk) :-) Ja när känslorna av ensamhet är som värst så tar jag mig en öl eller ett glas vin i min ensamhet och så stickar jag en strumpa till. För det är så vi gör det här i skogen.